Ja det har jag undrat över längen, längen...

I Söndags såg jag och min älskade man ursäkta uttrycket men ett skräckexempel när världen är helt uppåner och sjuk...

Vi var på stan här i Västerås i Söndags för att Michelle skulle handla upp de pengar hon hade på ett Åhléns kort..

När vi gick inne i gallerian och var på väg ut i friska luften igen går vi förbi några yngre tjejer varpå den ena reagerade vi skarpt på båda två.

Jag såg faktiskt inte hennes kompisar eller vilka det nu var som var med henne för det jag såg på och hos henne gjorde mig faktiskt upprörd.

Varför?? Jo för tjejen kunde inte vara mer än 7 men hade klätt upp sig som om hon var25-30 år!!!!!!!!!!!!

Då kan man ju verkligen fundera på vart fan världen är på väg nånstans?!

Hon hade tajta jeans på sig, tröja och en kortkort skinnjacka. Håret uppsatt i en vuxen hästsvans så som man ser i alla modemagasiner och hon var sminkad lite grann också. :S

Va?? 7-8 år och klär sig som om hon var 20-år äldre. Fy fan säger jag...

Vi reagerade båda två starkt faktiskt. Jag sa till min älskling att då kan man ju fundera på hur hennes föräldrar, särskilt mamman, ser ut.

För att tillåta att en unge går klädd så där måste nästan mamman vara ett modelejon också...

Hade jag barn skulle jag aldrig någonsin tillåta att mitt barn gick så ärligt talat.

Barn ska få vara barn den korta tiden dom är det, sen blir man tonåring och klär sig lite mer mode och "vuxet"...

Det var som jag ska till älsklingen att om hon klär sig så där nu, hur ska hon då klä sig när hon är 25-30 år??

Jag gillar inte detta hysterisamhälle vi lever i och jag är så glad att jag är tillräckligt stark inombords för att gå mina egna vägar när det gäller kläder och dagens mode.

Så har jag alltid varit faktiskt. Det känns bra och skönt för då är jag jag och inte någon annan...

Råkar jag ha modekläder på mig så är det för att JAG gillar dom kläderna just nu...

Jag är inte heller smal, jag har kraftig övervikt men jag har accepterat att det är så här jag ser ut just nu.

Jag vill gå ner i vikt men det är bara för en enda sak, för att JAG ska må bättre med min kropp.

Jag skiter ärligt talat i vad andra tycker om min övervikt, jag har fått höra saker bakom min rygg förut och innerst inne så berör inte deras ord mig.

Till en viss del gör dom ju det absolut men inte på sånt vis att jag skulle hetsbanta för att duga i andras ögon.

Då förlorar jag ju också en del av min personlighet och mig och gör mig om för nån annans skull...

Hur bra mår JAG då då????

Gå ner i vikt ska jag absolut göra, men det får bli när jag känner att jag har lusten och orken för det. Inte när DU tycker jag ska göra!! :)

Nog med sånt nu! Men kom ihåg en sak!! Det är min åsikt och mina tankar, DU är säkert av en annan åsikt.......