Ständigt denna kamp...
Ständigt denna kamp inombords ja. :( Tankar och funderingar som smyger sig på en bakifrån... Jag har levt ett liv tidigare, ett liv som inte varit så lätt att leva alla gånger. Men jag har kämpat i motgång på motgång envis som jag är.
Känslomässigt kör jag slut på mig själv särskilt i jobbsammanhang. Dom tecknen ser jag ibland men ibland inte. Jag har varit en av dom som gått in i den berömda väggen.
Jag har tagit mig upp men det är inte mer. Jag har sagt upp mig från jobb jag inte har trivats på pga olika personalgrupper som det blivit för mycket "tjafs" i.
Det har absolut krävts mycket på det ekonomiska planet för jag har ju då blivit arbetslös, men för att få må bra/bättre har det absolut varit en nödvändig sak.
Vilket omgivningen ibland kanske inte har kunnat förstå riktigt. Men då har man inte heller satt sig in i min situation och hur jag mår, då har man inte lyssnat till mig och hur jag beskriver min dagsform just nu...
Sår som är på ytan dom läker ihop och blir till ärr men sår inombords dom kanske man inte ens blir av med. Man kanske inte kan sätta ett plåster på insidan??
Flummigt skrivet och flummigt tänkande... Detta för att jag inte vill utlämna mig själv allt för mycket utan bara försöker sätta ord och beskriva lite grann av vad som pågår inom mig nu, förr, och då...
Jag har aldrig mått så här bra som jag gör just nu här i Västerås.
Jag trivs här och har människor omkring mig som är snälla och trevliga och fram för allt så har jag den älsklingen jag har som förstår mig och det jag tidigare gått igenom...
Saker från det förflutna sköljer över mig hastigt och olustigt. Jag vill inte bli ledsen. Men tala om det för mitt inre ni, gör gärna det!!??
Jag stretar emot och försöker säga till mig själv, inte nu, inte nu när du mår så bra... Varför då tänka på det som gör dig ledsen och obekväm?!
Men en sak har jag vekligen lärt mig, det kanske måste ut och fram även såna jobbiga tankar & fram för allt känslor...
Ja, ja, så är det i livet...
Vill åka till Bollnäs snart också och träffa morsan, katterna som morsan har, moster Sussi och goa kusin Daniel...
Ska försöka att komma underfund om nåt bra datum för det... :) Längtar dit väldigt mycket just nu känns det som. Men jag trivs här i Västerås som sagt var. :)
Känslomässigt kör jag slut på mig själv särskilt i jobbsammanhang. Dom tecknen ser jag ibland men ibland inte. Jag har varit en av dom som gått in i den berömda väggen.
Jag har tagit mig upp men det är inte mer. Jag har sagt upp mig från jobb jag inte har trivats på pga olika personalgrupper som det blivit för mycket "tjafs" i.
Det har absolut krävts mycket på det ekonomiska planet för jag har ju då blivit arbetslös, men för att få må bra/bättre har det absolut varit en nödvändig sak.
Vilket omgivningen ibland kanske inte har kunnat förstå riktigt. Men då har man inte heller satt sig in i min situation och hur jag mår, då har man inte lyssnat till mig och hur jag beskriver min dagsform just nu...
Sår som är på ytan dom läker ihop och blir till ärr men sår inombords dom kanske man inte ens blir av med. Man kanske inte kan sätta ett plåster på insidan??
Flummigt skrivet och flummigt tänkande... Detta för att jag inte vill utlämna mig själv allt för mycket utan bara försöker sätta ord och beskriva lite grann av vad som pågår inom mig nu, förr, och då...
Jag har aldrig mått så här bra som jag gör just nu här i Västerås.
Jag trivs här och har människor omkring mig som är snälla och trevliga och fram för allt så har jag den älsklingen jag har som förstår mig och det jag tidigare gått igenom...
Saker från det förflutna sköljer över mig hastigt och olustigt. Jag vill inte bli ledsen. Men tala om det för mitt inre ni, gör gärna det!!??
Jag stretar emot och försöker säga till mig själv, inte nu, inte nu när du mår så bra... Varför då tänka på det som gör dig ledsen och obekväm?!
Men en sak har jag vekligen lärt mig, det kanske måste ut och fram även såna jobbiga tankar & fram för allt känslor...
Ja, ja, så är det i livet...
Vill åka till Bollnäs snart också och träffa morsan, katterna som morsan har, moster Sussi och goa kusin Daniel...
Ska försöka att komma underfund om nåt bra datum för det... :) Längtar dit väldigt mycket just nu känns det som. Men jag trivs här i Västerås som sagt var. :)
Kommentarer
Trackback
