Dagen idag...
Ja idag har jag ju jobbat som sagt var. Jag är väldigt glad och tacksam för att jag har jobb, verkligen...
Jag vet ju absolut hur det är att vara arbetslös och att behöva vända på varenda krona man har, det kan verkligen ta på ens psyke och vara skitjobbigt... :(
I 8-månader har jag varit hos S som personlig assistent nu. :D
Hon bor ju i egen lägenhet på ett serviceboende hon. Så man träffar ju mycket personal och även de boendena.
Och idag när jag hade varit nere i tvättstugan och var på väg upp i hissen så inträffade nåt mindre trevligt men man har ändå en viss överseende när det gäller så pass äldre karlar...
Jag stod nere och väntade på hissen och när den kom så var den en kvinna i rullstol som jag hejade på och en lång man med rullator som jag också brukar heja på.
Först såg han mig inte då han stod med sidan till men sen vände han sig om när han hörde att "nån" heja på kvinnan.
Precis när jag var på väg in i hissen så säger han åt mig; jag följer med dig upp. :)
Ok sa jag och släppte in honom i hissen igen.
Jag tänkte att han kanske hade glömt nåt på sitt rum eller så...
I alla fall så gick han in före mig och jag stängde hissdörren, tryckte på den våningen jag skulle på och sen bar det iväg. :)
Jag stod och höll i två stycken draglakan som man bäddar med i sängen och vikte dom som bäst när karln säger;
"vad fin du är." Jag svarar artigt; tack då.
Sen ser jag hans hand komma mot mig.
Naiv som jag är tror jag att han bara ska klappa mig på axeln som många äldre brukar kunna göra. Ungefär som; hej på dig lilla flicka... Ja ni vet... :)
Men döm om min förvåning när hans kalla gamla hand snuddar ovanför mina bröst. :O
Jag fort dit och viftade bort den och sen var han framme vid sin våning.
Antagligen är han inte så klar som jag har trott att han varit, han är nog lite senil och inte vet vad han gör riktigt...
Så man kan ju inte bli förbannad heller...
Jag berättade för personalen hos S som jobbar ikväll vad jag just varit med om.
Hon visste precis vem jag menade då han tydligen gjort närmanden förut på en som har jobbat hos S förr...
Så där ser man...
Nästa gång är jag på min vakt, absolut. :)
Nä nu ska jag ringa min älskade man och prata lite med honom. :) Han jobbar som vanligt han. :)
Åh vad jag längtar efter att åka till Bollnäs nu... Segt det känns tycker jag, känns som om det är evigheter kvar innan vi ska göra det...
Men det är det ju inte. :) Snart så... Men då innebär det ju också att julen snart är här och att jag måste slutföra julklapparna. :)
Det ska bli oerhört mysigt i jul tycker jag.
När vi sen kommer hem från Bollnäs så ska vi ha en liten julafton med svåger Jimmy å svägerskan Malin och svärmor Märit... :)
Ska också bli trevligt. :)
Nä ringa mannen var det ju. :)
Jag vet ju absolut hur det är att vara arbetslös och att behöva vända på varenda krona man har, det kan verkligen ta på ens psyke och vara skitjobbigt... :(
I 8-månader har jag varit hos S som personlig assistent nu. :D
Hon bor ju i egen lägenhet på ett serviceboende hon. Så man träffar ju mycket personal och även de boendena.
Och idag när jag hade varit nere i tvättstugan och var på väg upp i hissen så inträffade nåt mindre trevligt men man har ändå en viss överseende när det gäller så pass äldre karlar...
Jag stod nere och väntade på hissen och när den kom så var den en kvinna i rullstol som jag hejade på och en lång man med rullator som jag också brukar heja på.
Först såg han mig inte då han stod med sidan till men sen vände han sig om när han hörde att "nån" heja på kvinnan.
Precis när jag var på väg in i hissen så säger han åt mig; jag följer med dig upp. :)
Ok sa jag och släppte in honom i hissen igen.
Jag tänkte att han kanske hade glömt nåt på sitt rum eller så...
I alla fall så gick han in före mig och jag stängde hissdörren, tryckte på den våningen jag skulle på och sen bar det iväg. :)
Jag stod och höll i två stycken draglakan som man bäddar med i sängen och vikte dom som bäst när karln säger;
"vad fin du är." Jag svarar artigt; tack då.
Sen ser jag hans hand komma mot mig.
Naiv som jag är tror jag att han bara ska klappa mig på axeln som många äldre brukar kunna göra. Ungefär som; hej på dig lilla flicka... Ja ni vet... :)
Men döm om min förvåning när hans kalla gamla hand snuddar ovanför mina bröst. :O
Jag fort dit och viftade bort den och sen var han framme vid sin våning.
Antagligen är han inte så klar som jag har trott att han varit, han är nog lite senil och inte vet vad han gör riktigt...
Så man kan ju inte bli förbannad heller...
Jag berättade för personalen hos S som jobbar ikväll vad jag just varit med om.
Hon visste precis vem jag menade då han tydligen gjort närmanden förut på en som har jobbat hos S förr...
Så där ser man...
Nästa gång är jag på min vakt, absolut. :)
Nä nu ska jag ringa min älskade man och prata lite med honom. :) Han jobbar som vanligt han. :)
Åh vad jag längtar efter att åka till Bollnäs nu... Segt det känns tycker jag, känns som om det är evigheter kvar innan vi ska göra det...
Men det är det ju inte. :) Snart så... Men då innebär det ju också att julen snart är här och att jag måste slutföra julklapparna. :)
Det ska bli oerhört mysigt i jul tycker jag.
När vi sen kommer hem från Bollnäs så ska vi ha en liten julafton med svåger Jimmy å svägerskan Malin och svärmor Märit... :)
Ska också bli trevligt. :)
Nä ringa mannen var det ju. :)

Kommentarer
Trackback